|
BARONIET OCH BRUKSSYSTEMET - HÖGKONJUKTUR 1840-1870 | |
|
Författare: Svante Kolsgård | |
|
|
Efter vissa problem för svenskt bergsbruk kring sekelskiftet 1800 återtog snart landets järn- och kopparproducenter en stark ställning. Den främsta orsaken till det svenska bergsbrukets expansion bör sökas i det faktum att den engelska industriella revolutionens vågor nu nått den europeiska kontinenten. Behovet av järn, men även koppar, växte dramatiskt. Denna positiva utveckling märktes även i Åtvidabergs bergslag. Decennierna kring 1800-talets mitt kom att innebära den verkliga storhetstiden för Åtvidabergs kopparverk, vilket avspeglade sig på såväl själva brukssamhället som hela omlandet.
|
|
Åtvidaberg - Bersbo | |
 |
1857 invigdes järnvägen mellan Åtvidabergs kopparverk och Bersbo gruvfält, vilket var en av Sveriges första järnvägar med lokomotivdrift. Detta tidiga och för sin tid mycket omfattande projekt utgör ytterligare ett exempel på en brukslednings stora intresse för att använda ny teknik. Ladda hem hela artikeln i pdf-format (1,2 Mb). Öppnas i eget fönster: Åtvidaberg-Bersbo - Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg.pdf |
|
”Ett jordiskt paradis” Åtvidaberg – ett brukspatriarkalt mönstersamhälle? | |
 |
Karaktäriserades de svenska bruken av maktfullkomliga brukspatroner och en arbetarbefolkning som dignande under slavliknande förhållanden eller liknade just den svenska bruksorten något av ett industriellt mönstersamhälle? Den moderna historiska forskningens syn på det brukspatriarkala systemet har förändrats under senare tid. Relationerna mellan bruksledning och arbetarbefolkning i Åtvidaberg illustrerar väl den nya synen på patriarkala strukturer i bruksmiljön under 1800-talet. |
|
Åtvidabergs skolor. Ett skolsystem under patriarkalt beskydd och kontroll
| |
|
|
Bruksledningens - och inte minst baronerna Adelswärds - intresse för skolsystemet i Åtvidabergsområdet var mycket stort. Möjligheterna att påverka den lokala skolvärldens utveckling var . Ladda hem hela artikeln i pdf-format (???). Öppnas i eget fönster: Åtvidabergs skolor.pdf |
| En “Eld- och luftmaskin” i Bersbo Om introduktionen av ångkraft vid Åtvidabergs gruvor
| |
 |
Ett av gruvbrytningens ständigt återkommande problem var att på ett effektivt sätt hålla gruvorna fria från vatten. Ångmaskinstekniken kom därför på 1800-talet att få stor betydelse för många svenska gruvor. Vid Bersbo gruvfält utanför Åtvidaberg introducerades ångkraften i början av 1800-talet och kom ända fram till sekelskiftet 1900 att bli en nödvändig förutsättning för den gruvdrift som bedrevs där. |
Från malm till garkoppar Kopparframställning i 1840-talets Åtvidaberg | |
 |
I Åtvidaberg framställdes på 1840-talet koppar genom reducerande smältning i ugn. Smältningen syftade till att skilja ut den metalliska kopparen från järn, svavel och gångart och metoden var att i omgångar underkasta malmen en oxiderande rostning följd av en reducerande smältning. För att få fram smidbar koppar behövdes en nästan sex månader lång process som bedrevs i olika steg. |
| Kopparhanteringens miljöproblem | |
 |
Naturresursanvändning medför alltid miljöpåverkan. Kopparhanteringen i Åtvidaberg utgjorde inget undantag. Särskilt under 1800-talet när både gruvdriften och kopparframställningen intensifierades skapades miljöbelastningar i form av utsläpp till vatten och luft av ämnen som var skadliga för naturen och människorna. Ännu idag, omkring 100 år efter att verksamheten upphört, är miljöbelastningar och miljöproblem fortfarande påtagliga på vissa håll, inte minst i Bersbo och Åtvidaberg. |
| Jonas Jonsson En modern storbyggmästare | |
 |
Jonas Jonssons enkla ursprung var ett småbruk utanför Eksjö, där han föddes 1806. Det finns väldigt litet material om personen Jonas Jonsson. Det är genom sina många och storslagna byggnadsverk han möter oss och det är genom dem vi kan bilda oss en uppfattning om mannen bakom den så kallade. tjustempiren eller, som den också kallades, jonssonempiren. |
